Thursday, July 26, 2012

Ratnakar - den misslyckade

Dofterna från kryddstånden blandas med lukterna från det råa köttet vägg i vägg. Flugorna svärmar. Finns i stort överallt. Vidare den stickande odören från de ruttna grönsakerna på avfallshögen strax bredvid. Ratnakar sicksackar mellan de frigående heliga kossorna och deras högar av avföring. Han håller huvudet sänkt och blicken i marken. Vill inte möta någon han känner, inte nu. Hans nya chapels, som han fått i present när han fyllde 35 för ett par veckor sen, knarrar för varje steg han tar. Förbannade skor! Han ökar takten för att snabbare komma bort från marknaden och hem till de skyddande väggarna. Innehållet i paketet som han har under armen ska ingen få se. Skammen kan inte bli större än vad den redan är. Men han tänker inte bjuda på mer.
När Ratnakar var liten talade han vitt och brett om för alla som ville lyssna, och alla andra också för den delen, att han skulle bli fakir när han blev stor. Han skulle bli berömd. Tjäna stora pengar på sina plågsamma konster. Sluka svärd, gå på glödande kol och äta glas. Men hans huvudnummer skulle vara att ligga på spikmattan. En spikmatta som skulle ha mindre antal spikar än vad någon någonsin klarat av att ligga på tidigare.
Nu har han levt i snart 20 år med namnet: Ratnakar den misslyckade. Varje gång han tilltalas sticker det till i hjärtat som av tusen nålar. På gränsen till outhärdligt. Men han vägrar ge upp! Dagens inköp är lösningen. Det bara måste fungera nu!
Den mossgröna Shaktispikmattan med fyratusen plastspikar får ge sin plats på sängen till den nya. En lila denna gång med tvåtusen fler plastditos, lightvarianten. Ratnakar tar på sig en solkig vit t-shirt och lägger sig. Han andas djupt och regelbundet. Fokuserar förbi smärtan, på luften som fyller lungorna och lämnar via näsborrarna.
"Jag ska minsann visa dom" tänker Ratnakar. Kastar ett öga på klockan och håller ut en minut till. Till två.

6 comments:

  1. Bra! Trovärdig miljöteckning.

    ReplyDelete
  2. Stackars Ratnakar! Han kanske borde bli madrassutprovare istället, han verkar ha sinne för det mjuka. Välskrivet.

    ReplyDelete
  3. tänker att han allt var fakir ändå de tusen nålarna i hjärtat som han valde att känna varje gång de gjorde nog ondare mest hela tiden.

    ReplyDelete
  4. Jag förflyttas tillbaka till Indien.

    ReplyDelete
  5. Fin text. Originell tolkning av temat.

    ReplyDelete