Monday, March 2, 2009

Första intrycket....

Utmaning 61-2mars
Skriv om första intrycket av någon du känner väl.

Vad innebär det egentligen att känna någon väl?
Man kan ju tycka att jag borde känna min syster väl. Hon har funnits i hela mitt liv. Vi lekte ihop när vi var små. Men så blev vi äldre och hade inte så mycket gemensamt då det skiljer fem år mellan oss. Ändå har jag alltid sett upp till henne, velat vara som hon, göra det hon gjort.
Nu när vi båda är vuxna har vi hittat tillbaka till varann igen. I alla fall på nåt lite ytligt sätt. Jag försöker komma henne inpå livet men det är svårt.
Jag känner henne väl för att jag vet mycket om hennes liv. Men det är så mycket jag inte känner till som gör henne till den hon är.
Vad har hon för drömmar? Hur mår hon innerst inne? Varför kan hon inte släppa in? Vad finns bakom den solida mur som hon byggt omkring sig? Vad smärtar henne? Och vad känner hon inför sig själv?
Jag hoppas vi kan mötas på den nivån nån gång.
Jag längtar efter att lära känna min syster fullt ut!

I 12-stegs programmet kliver människor in i rum fyllda av människor dom kanske aldrig sett. Innanför dom väggarna öppnas hjärtan och livshemligheter släpps ut. Tårar och skratt turas om att ta plats.
Snart känner vi varann på ett sätt som få människor gör. Jag vet inte mer än ett förnamn. Inget efternamn, inte vad personen jobbar eller var den bor. Det är inte viktigt.
Det jag vet är vad personens största rädsla är, hur barndomsförhållandena såg ut, personens sorg och smärta, den största skam som finns i djupet av oss, svagheten. Men också längtan, hoppet, tron och glädjen.

På mitt första möte tänkte jag:
-Hur är det möjligt...?Här sitter jag i ett rum fyllt av människor som är lite knäppa i huvet som jag!
Trots att mitt första intryck av programmet var positivt, hade jag aldrig kunnat ana vart det skulle leda mig.
Idag har jag mina närmaste vänner i programmet. Jag har fått ett liv som är värt att leva. Frihet från besatthet.
Utan det hade jag inte varit vid liv nu....
Oändligt tacksam!!!!

4 comments:

  1. Jag misslyckas med att se kopplingen mellan din syster och 12-stegsprogrammet. Kanske skulle du ha tagit antingen-eller? Kanske ska jag läsa ytterligare en gång... ;-)

    Är det bara att i 12-stegsprogrammet släpper man in på en gång, fastän man inte känner varandra?

    ReplyDelete
  2. Ja den här texten väcker för mig frågan; Vad är det som gör att vi öppnar eller håller oss slutna inför varandra? Mycket tänkvärt i varje möte. Tack

    ReplyDelete
  3. Spännande inlägg, och jättefin blogg!

    ReplyDelete
  4. Tack för era fina kommentarer!! Mycket uppskattat!!
    Jag ville visa på motpolerna. och den paradox det kan vara när vi säger att vi känner en människa väl.
    Var det otydligt kanske...?

    ReplyDelete