Komma tillbaka

Dörren står på glänt. Jag ser en fågel där ute.Tror den kallas skata. Kan inte hindra inpulsen. På mindre än ett ögonblick är jag ute. Jag hör lillmattes gälla röst bakom mig.
-NEEEJ! Mamma Simba smet ut.
Fågeln och jag blir nog lika rädda av skriket. Fågeln lyfter. Jag tar min tillflykt till buskarna.
Matte, lillmatte och lillhusse stormar ut ur radhuset. Gamla minnen får min svans att bli tre gånger så tjock, hjärtat rusar vilt. Det är omöjligt att sitta kvar. Än mindre att gå dom tillmötes. Kroppen är smidig och snabb. Väldigt snabb.
När skräcken lagt sig märker jag att jag ligger bakom en sten i en skog. Jag känner inte igen mig. Det är tyst runt omkring. Jag jamar. Kanske kan dom höra mig. Men nej, det förblir tyst. Jag vågar inte flytta på mig. Adrenalinet har lämnat och tröttheten smyger sig på. Jag viker in tassarna och ger upp för sömnen.
När jag vaknar känner jag mig modig och beslutar mig för att leta mig hemåt. Trots att jag inte har en aning om hur jag hamnade just här igår, går det lätt. På något märkligt sätt är det som att något visar vägen. Jag funderar inte närmare på det utan trampar vidare.
Plötsligt hör jag mitt namn ropas. Jag blir glad och varm när jag känner igen mattes röst. Snart ser jag henne och hon ser mig. Hon tar några raska steg mot mitt håll och min autopilot slås på igen. Jag springer undan och gömmer mig.
Varför blir jag så rädd? Jag vet ju att matte inte kommer göra mig illa. Jag vill ju så gärna hem till värmen. Mitt nya hem är ju inte som det förra. Här är det ju tryggt att vara. Ändå kan jag inte styra över rädslan.
Jag håller mig tyst och stilla ett bra tag. Sen känner jag att det får vara nog. Jag smyger mig fram. Håller mig utmed husväggar och i buskar. Och så står det där framför mig. Mitt hem! Dörren till uteplatsen är öppen och jag kan promenera in. Matte får syn på mig.
-Ååå Simba! Vad jag har varit orolig! Välkommen hem! Här får du mat, du måste ju vara utsvulten.

Senare ligger jag i samma soffa som matte och njuter av värmen från en flisfilt. Tänk va skönt att vara hemma igen! Här ska jag bo för alltid!